onsdag 16 juni 2010

Underarbete

Nu är hela huset tvättat, skrapat och stålborstat. Det gick fortare än jag trodde. Å andra sidan fick jag naturligtvis mer jobb än jag trott eftersom brädorna är ruttna i nerkant runt verandan. Först tog jag bort läkten och tänkte behålla resten men snart insåg jag att det blir bättre att ta bort allt och sätta upp brädor lite glesare så det blir mer verandalikt istället.


Nu är den nuvarande hemska färgkombinationen ett minne blott, snart kommer huset ha en mörkare grå färg med vita knutbrädor, vit veranda och vitt runt fönstren istället.


Jag provmålade i morse med den nya färgen och den blir jättebra. Nu ska jag iväg och köpa mer så jag kan börja måla direkt i morron. Spännande!

PS. I morse blev jag attackerad av talgoxen igen. Jag tror inte den är som andra talgoxar, den verkar ha damp. Den är intensiv och beter sig stressat och irrationellt och försöker komma in om och om igen. Den försvinner senare på förmiddan som tur är.

3 kommentarer:

  1. IMPONERANDE !!
    Att du har känsla för stil, klass och design har jag ju förstått länge, men det här är sannerligen "top of the line" . GRATTIS
    Frågan är om överhuvudtaget någon annan än din ADHD liknande talgoxe törs sig komma på besök efterpå ?? Vi får väl be om audiens hos Queen af Kolonin i framtiden. Linköping har en ny drottning, och skapat ett nytt eget samhälle!!!

    Så himla vackert du gör !! Du måste visa dina kollegor och alla andra på slätten hur det skall se ut när man vet vad man pysslar med.

    Den blomstertid nu kommer aus deutschland !

    SvaraRadera
  2. Tack för igår, jätte roligt att se allt du fixat och jag instämmer med föregående skribent förutom att vi visst törs komma o hälsa på!(Har oxså listat ut vem den skribenten är!)Tilläggas bör att maten oxså var jätte god,tänker tjyva receptet på "rullarna". Ha det gott, nu ska jag ut o greppa målarpenseln, synd bara att våra projekt är så stora!

    SvaraRadera
  3. Hej Lotta.Vad det är roligt att läsa om ditt trädgårdsjobb. På Alvägen blev ett talgoxpar helt knasiga (ur vår vinkel sett)när jag satte igång med att minska ner en tuja som tog upp hela luftrummet. Men då hoppade de på marken och upp på skorna och hackade oss på fotknölarna. Vi fattade det som att de ville säja något och jag letade i busken efter bo, men det fanns inget. Men busken var ett bra gömsle med många våningar i så vi tog kanske ifrån dem något. Det höll på länge, så fort vi kom ut, var de där och jagade oss. Vi försökte fråga varför men fick aldrig något svar.Hälsningar Britta.

    SvaraRadera